Ana Sayfa
İletişim
sayfa-2
sayfa-3
sayfa-4
sayfa-5
sayfa-6
sayfa-7
sayfa-8
sayfa-9
Sayaç
sayfa-10
sayfa-11
sayfa-12
sayfa-13
sayfa-14
sayfa-15
sayfa - 16
sayfa - 17
sayfa - 18
sayfa - 19
sayfa-20
sayfa-21
sayfa-22
sayfa - 23
sayfa - 24
sayfa -25
Qariqatüru -Karikatürler
Gireye Pela Umbazu
 

sayfa - 23





Der Kurs ist für alle TeilnehmerInnen frei von jeglichen finanziellen Beitragsleistungen.

--------------------------------------------------------------------------------

Mit Oktober 2014 wird ein neuer Sprachkurs in Zazaki in der Volkshochschule Favoriten VHS starten. Dieser Sprachkurs wird von der Arbeiterkammer Wien AK-Wien finanziell unterstützt werden. Somit ist der Kurs für alle Teilnehmer...Innen frei von jeglichen finanziellen Beitragsleistungen.

Für die Kursteilnahme sind Sprachgutscheine, welche von der AK-Wien kostenlos zur Verfügung gestellt werden, erforderlich. Diese können sowohl telefonisch als auch im Internet auf der AK Webseite bestellt werden. Die Sprachgutscheine werden per Post zugestellt. Die Anmeldung für den Sprachkurs erfolgt unter Vorlage der Gutscheine in der VHS Favoriten.

Der Zazaki Sprachkurs im VHS Favoriten wird jeden Mittwoch zwischen 18 und 20 Uhr stattfinden. Der Kurs erstreckt sich über einen gesamten Zeitraum von sechs Wochen (12 Unterrichtseinheiten). Bei vorhandenem Interesse wird der Kurs weiter angeboten werden. Hüseyin Şimşek, der bereits mehrere Zazaki-Sprachkurse in der VHS Favoriten unterrichtet hat, stellt sich auch dieses Mal als Sprachlehrer zur Verfügung.

AK-Bildungsgutscheine können unter folgendem Link abgerufen werden:
http://wien.arbeiterkammer.at/bildungsgutschein
Service Hotline: 0800/311311 (Montag-Freitag von 8 bis 15.45 Uhr, kostenlose Auskunft)

------------------------------------



Zazaish is spoken by about 3 to 6 million people in parts of central and eastern Turkey. It belongs to the Iranian branch of the Indo-Iranian language family and has quite a lot in common with such languages as Gilaki and Talyshi.

Zazaish was first written in 1850 using a version of the Arabic alphabet. In the 1980s use of the Latin alphabet to write Zazaish became popular among the Zazaish dias...pora in Sweden, France and Germany. Since then a number of books and magazines have been published in Zazaish, and there are some radio and TV programmes in the language.

Zazaki Arabic Alphabet


 Zazaki Latin alphabet (Elifba Zazaki)


 Zazaish sample text

Visp mashyi zayene verdais ra hem heuuant rasnuyay hem heseveyai. I thvarshiyane pe muni hem baodenga ; i gehe vera jumini mainyaiha birariye shiaonere.

Sample text provided by Avesta Zazaish

Translation

All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.
(Article 1 of the Universal Declaration of Human Rights)

------------------------------------------------------------



In the midst of our ongoing debates about whether Cantonese, Shanghainese, Taiwanese, and so forth are Sinitic languages or dialects, I continually find evidence that the custom of referring to them only as "dialects" is exceptional when compared with linguistic usage elsewhere (e.g., India, Europe, Africa).

Today I came across an Iranian language that I'd never heard of before, Zazaki, although ...— without knowing it — I probably met some of its speakers in Sweden, where there are many Zazak refugees. Also called Zaza, Kirmanjki, Kirdki, Dimli, and Dimili, Zazaki is found primarily in eastern Anatolia. It belongs to the northwestern branch of the Iranian group of the Indo-European family.

Zazaki does not have an army, navy, or national flag; it only has around 3 million speakers; it has no place on earth that it can call its own country; many of its speakers live in a far-flung diaspora; until very recently it had no written texts; and so forth — and yet linguists accept it as a separate language. Indeed, Zazaki itself is considered to have at least three dialects: Northern Zazaki, Southern Zazaki, and Central Zazaki, and these are divided into many sub-dialects.

---------------------------------



Translation Cloud offers professional Zazaki translation services to over 100 Zazaki language pairs. In fact, Translation Cloud is the only agency in the market which can fully translate Zazaki to literally any language in the world!

Our Zazaki translation team consists of many expert and experienced translators. Each translator specializes in a different field such as legal, financial, medical, ...and more.

Whether your Zazaki translation need is large or small, Translation Cloud is always there to assist you with your translation needs. Our translation team has many experienced document translators who specialize in translating different types of documents including birth and death certificates, marriage certificates, divorce decrees, diplomas, transcripts, and any other Zazaki document you may need translated.

We have excellent Zazaki software engineers and quality assurance editors who can localize any software product or website. We can professionally translate any Zazaki website, no matter if it is a static HTML website or an advanced Java/PHP/Perl driven website. In the age of globalization, you should definitely consider localizing your website into the Zazaki language! It is a highly cost-effective investment and an easy way to expand your business!

We also offer services for Zazaki interpretation, voice-overs, transcriptions, and multilingual search engine optimization. No matter what your Zazaki translation needs are, Translation Cloud can provide for them.

Zazaki Language Facts:

Zazaki (or Kirmanjki, Kirdki, Dimilki) is an Indo-European language spoken primarily in eastern Turkey. According to Ethnologue, the language is a part of the northwestern group of the Iranian section of the Indo-European family. Zazaki shares many features, structures, and vocabulary with Gorani, Talyshi and other Caspian languages, and Kurdish languages. According to Ethnologue, the number of speakers is between 1.5 and 2.5 million (including all dialects). According to Nevins, the number of Zazaki speakers is between 2 and 4 million.

Zaza dialects:
•There are three main Zaza dialects:
•Northern Zazaki: It is spoken in Tunceli, Erzincan, Erzurum, Sivas, Gumushane, Mus (Varto), Kayseri (Sariz) provinces. Its sub-dialects are: ◦West-Dersim
◦East-Dersim
◦Varto
◦Border dialects like Sarız, Koçgiri (Giniyan-idiom)

•Central Zazaki: It is spoken in Elazığ, Bingöl, Solhan, Girvas and Diyarbakır provinces. Its sub-dialects are: ◦Bingol
◦Palu
◦Border dialects like Hani, Kulp, Lice, Ergani, Piran

•Southern Zazaki: It is spoken Şanlıurfa (Siverek), Diyarbakır (Cermik, Egil), Adiyaman, Malatya provinces. Its sub-dialects are: ◦Siverek
◦Cermik, Gerger
◦Border dialects like Mutki and Aksaray

Native speakers: 1.5-2.5 million

http://translationcloud.com/languages/zazaki/

------------------------------------------------------------------------------



Ifølge UNESCO er zazaisk et af de sprog som er i fare for at blive udryddet. Da dette sprog er mit modersmål og bliver jeg nødt til at tage ansvar og gøre min del for, at zazaisk ikke udryddes.

------------------------------



De Zaza's zijn een volk in het huidige Turkije.

De Zaza's spreken een eigen taal, die vaak wordt aangeduid als het Zazaki. De taal die de Zaza's spreken is niet overal hetzelfde.
Het Zazaki is onder te verdelen in drie hoofddialecten:
Noord - Dialecten , Palu-Bingöl dialecten (centraal) en de Çermik-Siverek dialecten (Zuid dialect). De Centraal en de Zuid dialecten lijken het meest op elkaar. D...e Noord dialecten bestaan uit het West-Dersim (Hozat-Ovacik), Oost-Dersim (Tunceli, Pülümür, Erzincan, Sivas, Kelkit, Erzurum) en Bingöl-Varto Dialecten (dit is eigenljk meer een zachte uitsprak dan een echte dialect.) Iemand die zijn moedertaal goed spreekt en ervaring heeft met de verschillende dialecten uit de verschillende Zaza-gebieden, kan met iedereen communiceren.
Doordat enerzijds er geen algemene Zazaki taalgebruik is, anderzijds de overgang naar het Turkse onderwijs én door de invloed van de media is de woordenschat van de laatste generatie sterk verminderd.
Vermoedelijk zijn de Zaza’s tussen de 10de en 11de eeuw geimigreerd naar hun hedendaagse gebied in Oost-Anatolië. Dat de huidige Zaza’s de afstammelingen zijn van Deylemieten wordt ook wel eens beweeerd.
Er zijn bronnen waaruit blijkt dat het Zazaki een zekere taalhistorische verwantschap heeft met de middel Iranese taal Parthisch.
Het Zazaki wordt gesproken in provincies Dersim (Dêsım), Erzincan (Erzıngan), Bingöl (Çolig), West-Sivas (Sêvaz/Qoçgiriye), Zuid-Eruzurum, Varto (Gımgım), Elazig (Xarpêt), Diyarbakır, Siverek (Sêwregı), Adiyaman (Semsur). Daarnaast door een deels mensen in een paar dorpen van Malatya (Pötürge und Arapkir), Mardin, Mutki, Sariz (Kayseri), Aksaray, Selim (Kars), Göle (Arhadan) en door mensen in diaspora verspreid over de Turkse metropolen zoals Istanbul, Ankara, Izmir en Mersin. Ook in Europa en in andere continenten zoals Amerika en Australië wordt het Zazaki gesproken door duizenden mensen. In Duitsland alleen zijn er naar schatting 150.000-200.000 mensen die het Zazaki als moedertal hebben.
Het is daarom nauwelijks onvoorspelbaar dat vele Zaza’s nu buiten hun geboorteland, in diaspora leven. Behalve de onderdrukking en het evacuatie van de dorpen, draagt ook de economisch troostloze situatie bij aan de emigratie van veel mensen naar West -Turkije of Europa.

Het gebied waar de Zaza gemeenschap verblijft is nogal moeilijk toegankelijke, bergachtige gebieden van Anatolië. Meeste mensen komen rond door veehouderij en landbouw. Mede door de guerrillaoorlog van de Koerdische vrijheidsbewegingen is de laatste jaren de leefomstandigheden zwaarder geworden. Door het noodzakelijke vertrek van deze mensen naar andere steden en door de zware leefomstandigheden is de assimilatieproces –mede door het verlies van de moedertaal- onbewust versneld. Vandaag de dag zijn nog steeds veel dorpen leeg of worden bewoond door slechts en aantaal ouderen. De jongeren brengen meestal alleen de zomer door in hun dorp.

De eerste schriftelijke documenten over het Zazaki zijn verzameld door taalkundig Peter Lerch in het jaar 1850. Bekend zijn nog twee religieuze schriften (mewlid) uit de jaar 1899 van Ehmedê Xasi en van ‘Usman Efendiyo Babıc (gepubliceerd in Damascus, 1933) die met Arabische alfabet was geschreven.

Begin jaren 80 werd er voor het eerst het Zazaki met Latijnse letters geschreven in een aantaal cultuurtijdschriften in Zweden, Frankrijk en Duitsland. Dat wordt vervolgd door talloze boeken en bladen die nog steeds gepubliceerd worden in Turkije, met name in Istanboel. Door de belangstelling van Zaza intellectuelen in schriftelijke vorm van de taal heeft ertoe geleid dat publicatiepercentage explosief gestegen werd. Het is bijna een Renaissance te noemen. De herontdekking zorgde niet alleen voor een herleving van deze taal en cultuur, maar werd de taal ook steeds populairder bij de jongeren. Vooral de aandacht naar Kırmanciki muziek werd alsmaar groter. Dit zijn slechts een beperkt aantal acties die op de dag van vandaag zijn gerealiseerd.

Momenteel bevindt de taal zich in een stuatie waarin schrijven en publiceren nog steeds een moeizame klus is. De hoofdzakelijke oorzaak van deze verwoestende gevolg is de assimilatiepolitiek van de Turkse staat. Nog in het begin van jaren 90 was er in Turkije het openbare gebruik (schrijven, muziek maken) van een „minderheidstaal“ strafbaar.

Het Turkse onderwijssysteem heeft jammer genoeg successen bereikt in dit assimilatieproces.
Desondanks is er ook een ontwikkeling te zien aan de jonge generatie. Het vreugd ons om te zien dat de wil om hun eigen moedertaal te leren en hun herkomst te onderzoeken groter wordt.
Hoewel aan het begin van deze eeuw taalkundig een feit was gebleken dat Zazaki geen Koerdisch dialect is maar en volwaardig taal, wordt het vooral in de politiek en in de maatschappij beschouwd als een Koerdische dialect. Deze politieke classificatie van het Zazaki is vooral een gevolg van het feit dat de etnische minderheden in Turkije zonder rekening te houden met de verschillen, aan een andere volksgroep wordt toegewezen. Het vooroordeel dat de mensen uit het Midden-Oosten automatisch Koerden zijn. Zo worden ook bijvoorbeeld ook alle inwoners van kust aan de Zwarte Zee Lazen benoemd, hoewel ook niet-Lazen ook wonen. De eenzijdige en nationalistische politiek, de onwetendheid en het feit dat Zaza’s als volk vele overeenkomsten vertonen ten opzichte van de Koerden zijn de belangrijkste oorzaken hiervan.

-----------------------------------------



Les Zazas, Kirmanc, Kird ou Dimili, sont le nom de populations parlant le langue Zaza, appartenant linguistiquement au groupe İranien (branche nord-ouest).
Il y a entre 4-6 millions de Zazas, plus principalement concentrés dans le Anatolie (l'Est de la Turquie), entre les sources des fleuves Euphrate et Tigre, régions généralement montagneuses. Les Zazas vivent dans la partie est de la Turquie, de... Sivas à Varto et de Gümüşhane à Siverek. Dersim, Çolig(Bingöl), Erzincan, Elazığ, et le nord de Diyarbakır. Les principales villes habitées par les Zazas sont Kangal, Zara, Ulas, ainsi que İmranli (Sivas), Kelkit, Şiran, Hınıs, Çat, Aşkale (Erzurum), Gerger (Adıyaman), Pötürge, Arapkir (Malatya), Mutki (Bitlis), Sason (Batman) et Sariz (Kayseri). D’autre part, il est bien évident que de nombreux Zazas vivent aussi dans les métropoles comme Istanbul, Ankara, Izmir, Bursa, Aksaray, Bodrum, Antalya... Suite à l’exil de 1944, on trouve aussi des Zazas au Kazakhstan et en Géorgie. Au XXe siècle les Zazas ont été souvent exposés à des poursuites, de sorte que beaucoup d'eux se sont exilés en Europe notamment en Allemagne, Autriche, Suisse, Hollande, Belgique, France, Suède, et au Danemark. En Allemagne, on compte environ 300 000 Zazas. La plupart ont émigré dans le but de demander l’asile politique et de trouver un travail.

Les Zazas sont dispersés à travers les régions montagneuses et les plaines stériles de la Turquie. Des régions qui sont entre autres difficiles d’accès, pas ou une seul école pour plusieurs villages, pas d’hôpitaux, ils sont situés dans les grandes villes (obligations de faire plusieurs km pour se soigner ce qui cause la mort de beaucoup de personnes), ils vivent de l'agriculture et de l’élevage. En Turquie, on se réfère simplement à eux en tant que "Turcs de montagne". La vie des Zazas a fortement été endommagée ou complètement détruite au cours des dernières années par la guerre du mouvement de libération kurde et des militaires turcs (évacuations de villages), leurs besoins de base, tels que l'éducation et le développement de terrain, sont négligés par le gouvernement, de sorte que beaucoup de villages sont aujourd'hui vides ou habités par quelques personnes âgées qui attendent la visite de leurs proches, immigrés pour la plupart en Europe ou dans les métropoles.

------------------------------------------






















M. H. : Bıra Zılfi ma rê ho dana naskerdene?

Dr. Z. Selcan : Ez Pax rao. Mı Mamekiye de wend. 1964 de lise ra bıriyo ra şiyo Almanya. Dortmund de mühendisena makina qedenê. 1973 de şine Berlin, Universita Tekniki de devam kerd. 1979 ra tepiya çor seri universita de ilımê mühendiseni de gureune. 1984 de kotune ilımê zoni. Rew ra ve nat hewes u meraqê mı zon u kulturê Zazaki sero zof bi. Berlin d...e Universita Tekniki de, enstituyê zoni de, Zazaki (Kırmancki) sero doxtora kerde.

M. H. : Tı ilimê zoni sero gureena, karê ho sero ma rê tenê qesey kena?

Dr. Z.Selcan : Karê mıno ilmiyo vırên doxtorawa (1998): Grammatik der Zaza-Sprache, Dersim-Dialekt (Nord-Dialekt) [Gramerê Zonê Zazay, Lehçê Dersımi (Lehçê Cori)]. Gramerê Zazaki eve xelê emeg ame meydan. Çıke gramero kılmek niyo; hem eve teferruato, hem ki gramero de ilmiyo. Parço vırên de, alimunê zoni ke koti qalê Zazaki kerdo, ardê pêser. Parço dıyin u hirêyin de ki lehçecênia Ḳuṙun u Tırku sero qal beno; lehçecêni eve usılê ilımê zoni ita de kerdo puç; zurê Ḳuṙun u Tırku veti meydan.

Karo de bin ki oncia Universita Tekniki de projia de ilmiya: Zaza-Deutsches Textkorpus [Korpusê Teksti eve Zazaki u Almanki]. Na projia 2001 de sıfte kerd, dı seri devam kerd. Karê projia dokumantasyonê edebiyatê Zazay (Kırmanci) bi. Hata nıka mı xelê lawıki, sanıki, meseley ve qeseykerdene ra gureti teyp. Proẋramê projia u bi ke, na materyalê zoni, kompüter de bınoşiyo, hem ki tercümê Almanki bo. 93 lawıki eve nota noşti, ilımê muziki de ṙaa vırêne lawıkê Zazaki (Kırmancki) nota kerdi.

Nıka zu projia de newiye ken hazır. Wazan ke karê dokumantasyonê edebiyatê Zazay (Kırmanci) Universita Tekniki de, Berlin de devam kerine.

M. H. : Zazaki koti qesey beno?

Dr. Z. Selcan : Vilayet u qezê ke Zazaki tede qesey beno naê: Dêrsım, Erzıngan, Şêvaz (Zara), Xarpêt, Bingol, Şiverege (Urfa), Diyarbekir (Merkez, Piran (Dicle), Hani, Çermuge, Lice), Varto (Muş), Xınıs (Erzurum). Taê dewunê zovina vilaatun u qezunê binu de ki Zazaki qesey beno. ẋerta zonê Zazay (Kırmanci) gramer de esta.

M. H. : Namê mıletê ma çıturi vajino?

Dr. Z. Selcan : Almani çıturi ke ho ca ve ca zovina name kenê, vanê “Preusse (Prusyayız), Bayer (Bayerız), Westfale (Vestfalız)… fılan”, mıletê ma ki ca ve ca ho eve hirê namu name keno, vano: Kırmanc, Dımıli, Zaza. Sarê Bingoli u Xarpêti ho ra vano Zaza. Vırende aşira Zazay biya; namê na aşire biyo namê mıleti. Sarê Şiverege ho ra vanê Dımli. Dımli Deylem ra pêda biyo. Deylem, Deylemistan Iran de, cêreniya Dengızê Xazari de leê Xorasani de zu cao. Cao ke taê aşirê Dersimi cı ra amê, uzao. Sarê Dêrsımi u Erzıngani hora vano Kırmanc. Hama sarê Vartoy u Xınışi ho ra heni nêvanê, i Ḳuṙu ra vanê Kırmanc. Çıke Ḳuṙ u Kırdaşi ki ho ra vanê Kırmanc (Ḳurmanc). Nae ra gore Kırmanc namo de zelal niyo: Dêrsımız u Erzınganıji ho ra vanê Kırmanc, Ḳuṙi ki ho ra vanê Kırmanc (Ḳurmanc). Hama kês zonê kêşi fam nêkeno, yanê baxse mıletê.

M. H. : Namê zonê ma çıturi vajino?

Dr. Z. Selcan : Namê zoni eve namê mıleti (halk) vajino; Zazaki, Dımılki, Kırmancki. Dina de ilimê zoni de namê zonê ma eve Zaza nas biyo, hem ki Anadoliye de. Coka mı namê grameri nae ra gore na pa. Zaza Dili Grameri. Dımli u Kırmanc ne heto enternasyonal de ne ki Anadoliye de nêzonine. Hem zonê ma, hem ki mıletê ma eve Zaza nas beno.Dina ke ma ve u name nas kena, ma ki namê ho heni qewıl kerime. Yanê ilım u siyaset de zonê ho ra vajime Zazaki (Zazaca), mıletê ho ra ki vajime Mıletê Zazay (Zaza Halkı). Hama qeseykerden u edebiyat de ke namê bini ki, yanê Kırmanc, Dımli vajiyo normalo.

M. H. : Hetê ilımi ra Zazaki sero hata nıka çı kar biyo?

Dr. Z.Selcan : Zazaki sero karo ilmi vırende lenguistê Urışi 1856 de Rusya de sıfte kerd. U waxt hervê Tırk u Urışi beno, taê benê heşir. Ilımê zoni sero çıẋırê newey bi vi ra, meraqê zonu zof bi. Coka Akademiyê Rusya Peter Lerchi rusneno ke, şêro materyalê zoni qeyd kero, analizê grameri bıkero. P. Lerch hirê asmi uza wertê ine de maneno, Zazaki ki qeyd keno, tekstu neşir keno. 1864 de lenguistê de Avusturya, Friedrich Müller, tekstunê P. Lerchi hetê grameri ra analiz keno. 1906 de alimo Alman Oskar Mann yeno şerq ke, zonunê iranki sero hem materyal top kero, hem ki analizê grameri bıkero. O. Mann yeno Şiverege, uza Zazaki qeyd keno. Dıma yeno Xarpêt, asmê ki uza Zazaki qeyd keno; wazeno ke bêro, heftê ki Dêrsım de vındo, materyalê zoni top kero, hama waxto ke Pêrtage de eve Ḳeleke ç’em de sono bover, ostor xuye keno, nêşkino bêro.

O. Mann ke gramerê Zazaki analiz keno, caê Zazaki wertê zonunê iranki de tespit keno. Hata u waxt gramerê Zazaki analiz nêbi vi, coka lehça Kırdaşki (Kürtçe) say kerdenê. Hama eve analizê O. Manni vejino meyda ke, qeydê gramerê Zazaki zovinaê. Coka raa vırêne u vano: Zazaki ‘Kürtçe’ niyo, baxse zono.

O. Mann ke 1917 ine de mıreno, akademiyê Prusya Berlin de vazife dano Karl Hadanki ke, karê O. Manni devam kero. K. Hadank 1932 de, Berlin de gramerê Zazaki raa vırêne neşr keno. Na karo ilmi ra nat, heto enternasyonal de, ilımê zoni de Zazaki wertê familya zonunê iranki de baxse zon say beno.

Alimê Sovyetu ki Zazaki sero gureenê. Iranistunê Urışi ra karê Oranskij (1979) u Rastergueva (1990) tarıxê zonunê iranki seroê. Ita Zazaki ra ki xelê misalu danê.

Linguisto Amerikanız, Terry L. Todd Almanya de Zazaki sero gurea, zon mısa. Zazakiyê Şiverege ra orneg guret, gramer nost. T. L. Toddi 1985 de Universita Michigani (Amerika) de gramerê Zazaki kerd tezê doxtora.

Linguistê Amerikanıji M. Sandonato (1994) ve M. C. Jacobsoni ra ki (1993-97) Almanya de Zazaki mısay, hemki grameri sero gureay, xelê emeg da cı.

Indogermanisto Alman, Prof. Dr. Jost Gippert ki universita Frankfurti de Zazaki rê bi alaqadar. Tarıxê Zazaki sero nosto de hewl vet, 1996 de neşr kerd. Lenguistê Almani Ludwig Pauli Zazaki sero karê doxtora vet.

Xelê alimunê binu ki nostunê ho de qalê Zazaki kerdo; teferruatê ho gramer dero.

M. H. : Nıka Avrupa de Zazaki sero çı gurenais esto?

Dr. Z. Selcan : Hetê ilımi de Universita Viyana de zu indogermanisto Avusturyayız Zazaki sero derse dano.

Almanya de sukunê Mannheim u Duisburgi de qursê Zazaki estê.

Internet de ki xelê kar beno. Xelê nostê Zazaki internet de vejinê.

M. H. : Taê ida kenê ke, Zazaki lehçê de Kırdaşkiyo (Kürtçe); tı se vana?

Dr. Z. Selcan : Yê na mesela dı hetê ho estê: heto siyasi, heto ilmi. Idakerdena siyasiye de, taê wazenê ke zu mıletê bini bınê bandıra ho kerê, welatê i mıleti ki ho rê mal kerê. Eve hile u idakerdene vanê zonê sıma lehçê de zonê mao. Sıma zonê ho ca verdê, bêrê zonê ma qesey kerê. Nu siyasetê asimilasyoniyo. İran de hokmat zonê Kurdu rê vano lehçê Farski. Yanê vanê zono esas yê mao, Farskiyo. Yê sıma lehçeo, zono esas niyo. Hokmatê Tırki ki hata nêjdi ida kerdêne ke, Zazaki Kırdaşki (Kurmanci) lehçê Tırkiyo: Zaza-Türkçesi, Kurmanc-Türkçesi. Hokmatê Tırki seṙunê peênu de na ida caverdê, hama siyasetçi u miliyetçiyê Ḳuṙu hona ida kenê ke, Zazaki lehçê de Kırdaşkiyo (Kürtçe). Miliyetçiyê Ḳuṙu (Kırdasu) wazenê ke zonê ma Zazaki asimile kerê, werte ra wedarê, ma ki Ḳuṙ kerê. Siyasetçiyê Ḳuṙu, Dêrsım de hesnaena mı ra gore, propaẋanda ho de vanê ke ‘esas dil Kürtçe dir; Zazacayı bırak, Kürtçe öğren.’ (zono esas Kırdaşkiyo; Zazaki caverdê, Kırdaşki bımısê.). Nıka Dêrsım de Ḳuṙci na propaẋanda kenê. Ita ra bêli beno ke lehçecênia Tırkun u Ḳuṙu asimilasyoncêni u şovenizmo.Tavi iê ke zon u kulturê Zazay (Kırmanci) ra has kenê, haqa mıletê Zazay (Kırmanci) mudafa kenê, gêreke verva na lehçecêni vejiyê, lez bıkerê. Vinıtena ilımê zoni lehça sero zovinawa. Siyaset ve ida beno, hama ilım ve ispat beno. Ilım ida qewıl nêkeno. Siyasetçiyê Ḳuṙu ne ilım tede kenê, ne ki zoni sero gureenê, hama koṙakoṙ, huskahusk ida kenê ke, Zazaki u Guranki u Lurki lehçê ‘Kürtçe’ê. Halvı ke na zoni baxse zoniyê, gramerê ho zovinao. Gramer ke zovina bi, kês kêşi fam nêkeno. Alimunê zoni çonday seṙa ke na zoni analiz kerdê. Uza ra vejino meydan ke, gramerê na zonu zuvini ra zovinao. Gramerê Zazaki u Kırdaşki (Kürtçe) zuvini ra xelê düriyo. Cokao Kırmanci (Zazay) ve Ḳuṙu (Kırdasu) ra zonê zuvini fam nêkenê. Dina de pêro alimê zonu Zazaki u Kırdaşki (Kürtçe) lehçe nê, baxse zon say kenê. Eve zovna qese: Zazaki ‘Kürtçe’ niyo, baxse zono. Mıletê Zazay (Kırmanci) ki ‘Kürṭ niyo, ho ve ho baxse mıleto.

M. H. : Tırkiya wazena ke ezê dulgerunê Avrupa vo; mesela mıletê Zazay (Kırmanci) se bena?

Dr. Z. Selcan : Qanununê Avrupa de her mılet hem hetê zon u kulturi ra, hem ki hetê siyaseti ra serbesto. Na durum ra gore, mıletê Zazay (Kırmanci) ke temsilênia huya siyasiye biaro meydan, mektevu de eve zonê ho derse bıwazo, radon u televizyon de zonê ho vezo, hokmatê Tırki mecburo ke nayine qewıl kero. Eke qewıl nêkero, u waxt qanununê Avrupa rê ters kuno. Mesela Almanya de, mektev de eve Tırki ki derse danê, Tırki u zovina zoni radon u televizyon de vejinê. Tırkiya ke biye ezê dewletunê Avrupa, a ki gêereke haqa mıletê Zazay (Kırmanci) na het ra qewıl kero.

M. H. : Mıletê Zazay (Kırmanci) siyaset de haqa ho çıturi bıcêro?

Dr. Z. Selcan : Serto vırên uyo ke, wendoẋ u siyasetçiyê Zazay (Kırmanci), ho hetê zon u tarıx u siyaseti ra nas kerê, organize bê, haqa hoa demokrasiye bıwazê, sero lez bıkerê. Wertê mıletê Zazay (Kırmanci) de ferqê dini u zovina ferqê sosyali estê. Çıturi ke Tırku de, wertê Kırdasun u Ḳuṙu de elevêni u sunêni esta, mıletê Zazay (Kırmanci) de ki letê ho eleviyo, letê ki suniyo. Hama sıre ke ame siyaseto milli, u waxt Tırki, Ḳuṙi (Kırdaşi) elevi u suniyê ho pê zuvini cênê. Iyê ke Zazaki qesey kenê, elevi bê, suni bê, gêreke ho nas kerê, zonê ho rê wair vejiyê, hetê sıyaseti ra organize bê, ho rê haqe bıwazê, haqa ho sero piya lez kerê. Nae ra bêli beno ke, gêreke zu temsilcênıa kultur u sıyasetı bêro meydan. Elvet ke nu zu çıp de nêbeno, ancax game ve game beno. Honde ke temsilcênia siyasiye meydan niamê, Avrupa u Anadoliye de mıletê Zazay (Kırmanci) zoṙ beno wairê haqa ho.Temsilcênia siyasiye bêro meydan ke, verva asimilasyoncênı u inkarcênia Tırk u Ḳuṙi lez kero, mıletê Zazay (Kırmanci) dormê ho de top kero, qewete bo. Ancax ve na qewete haqa mıletê Zazay (Kırmanci) mudafa bena, bınê her tore bandıra ra vezena, kena serbest. Mıletê Zazay (Kırmanci), Dêrsım de bo, Erzıngan de bo, Varto u Xınıs de bo, Bingol u Xarpêt u Diyarbekir u Şivereg u Çermug de bo, wertê siyasetunê Tırk u Ḳuṙi biya parçey purçey. Çıke hata nıka temsilcênia siyasiye meydan niama. Hetê dini ra ki sarê Dêrsımi kenê bektaşi, eve bektaşêni ki kenê Tırk. Yanê harekêtê elevênia siyasiye tırkênia; bınê namê elevêni de mıletê ma kenê Tırk. Halvı ke dinê Dêrsımi bektaşêni niyo, baxse dino. Sarê Dêrsımi eve zonê ho Zazaki (Kırmancki) düa u mınete keno, cem gırê dano. Nıka, eve propaẋanda taê mordemunê dewlete kerdo Tırki. Nu ki asimilasyono; gêreke verva ney lez bıbo.

Heto bin ra ki, miliyetçiyê Ḳuṙu ki wazenê ke, Dêrsım Ḳuṙ kerê. Hadiseo peên mesela belediya de bêli bi. PKK/Kongra-Gel/DEHAP mordema ho arde kerde aẋaa sarê Dêrsımi. Nu ki sarê Dêrsımi rê zof ayvo. Hama çı hêf ke, sarê Dêrsımiê ke xapiyê, kotê bınê propaẋanda PKK/DEHAP, ine ve ho rey do cı, kerdo na fênde: Kêlpiç şiyo derdê kêmeri rê bervo. Yanê sıliye ke voṙê halê ho se beno! Sıliye ke voṙê, kêlpiç beno vıla, kêmere rê ṭoa nêbeno. Sarê Dêrsımi derdê ho rê nêbervenê, sonê derdê sari rê bervenê. Miliyetçiyê Ḳuṙu ki nıka verva qazanta Munzur Haber qazanta veta: ‘Dêrsım’de Yeni Hayaṭ. Haqa fesivalê 2004 ine de, nostê seri ki niya ro: ‘Dersim’de Kürt dili tartışıldı’ (Nr. 2). Eve na qazanta nıka Dêrsım de propaẋanda Ḳuṙcêni kenê. Nae ra gore, wendoẋ u siyasetçi u şinatkarê Zazay (Kırmanci), iyê ke serbestiya mıletê ho wazenê, zon u kulturê ho ra haskenê, gêreke ṗoşti qazanta Munzur Haberi dê, daina qewetın kerê. Munzur Haber welat de vengê mıletê Zazay (Kırmanci) bo.

M. H. : Avê berdena Zazaki sero çı lozımo?

Dr. Z. Selcan : Zazaki (Kırmancki) zof zono de Ḳano. Çond hozor seṙe ra ve nıka amo. Hama bınê zulım u asimilasyoni de nıka biyo zar, koto tehlike. Zon ṙoê zu mıletiyo; edebiyat u adet u torey eve zon vajinê. Zon ke bi vindi, kultur ki tey mıreno. U mılet ki indi werte ra darino we, beno vindi. Mıletê Zazay (Kırmanci) tarıxê ho de daima verva zulım u asimilasyoni vejiyo, serbestiya ho mudafa kerda. Niya ra tepiya ki, seweta serbestiya zon u kultur u mıleti, gêreke lez devam kero. Zu zon ve qesey kerdene pay ra maneno, beno qaim.

Gama vırêne: Durımê Zazaki niyaro: Dêrsım de pili, cini u cüamerdi, niadan ke ho werte de Zazaki nê, Tırki qesey kenê. Çê ho de, ho werte de zonê ho nê, zonê sari, Tırki qesey kenê. Domonunê ho de zonê ho qesey nêkenê. Cokao ke azo newe zonê ma u piyê ho nêmısenê, benê Tırk. Na durım gêreke bıvuriyo. Mordemê zonaaẋi, wendoẋi gêreke hem ho werte de Zazaki qesey kerê, hem ki mıleti ra vazê, temey kerê; qazanta de ki daima qalê na mesela bıbo. Domonunê ho daima eve zonê ho bımısnê, tey Tırki qesey mekerê. Çê ho de, ho werte de, çarşi de, dukanu de, banka de daima zonê ho qesey kerê. Nae indi qeyde kerê.

Gama diyine: Zu ki Zazaki gêreke qurs u mektev de cı salıx diyo, bımısniyo. Zu qursê de Zazaki gêreke rabo. Na qurs de azo newe, domoni, iyê ke Zazaki qe nêzonenê, iyê ke kêmi zonenê, gêreke qurs de bımısê.

Gama hirêyıne: Radon u televizyon de gêreke Zazaki vajiyo.

Gama çorine: Xelesnaena edebiyatê mıleti (halk edebiyatı). Sanıku, lawıku, meselu … fılan bıcêrê teyp, dokumentasyon bıkerê. Pil u kokımê ke na edebiyat hona zonenê axır mırenê, u edebiyat ki tey kuno bınê hardi. Cokao ke na edebiyatê qesey kerdene gêreke bıcême teyp, merdene ra bıxelesnime.

Gama ṗoncine: Daima eve zonê ho Zazaki bınosê.

M. H. : Nae ra tepia Zazaki sero çı kar kena?

Dr. Z. Selcan : Nıka wazen ke Universita Berlini de zu projia de ilmiye hazır kerine. Oncia dokumentasyonê Zazaki sero, karo ilmi sola devam kero. Lawıki, sanıki, meseley … fılan, çiyo ke mı hata nıka do arê, noşinê: pêro piya benê zu ‘Korpus’. Zomonê ra tepiya ki naine ken kıtav, vezan. Na materyalê edebiyati ra taê ki tercümê Almanki benê ke, sola alimê dina ki zon u kultur u tarıxê mıletê Zazay (Kırmanci) sero xeverdar bê, bıgureê.




Bugün 37302 ziyaretçikişi burdaydı!
Bu web sitesi ücretsiz olarak Bedava-Sitem.com ile oluşturulmuştur. Siz de kendi web sitenizi kurmak ister misiniz?
Ücretsiz kaydol